Olika men lika
Olika men lika är ett projekt som finansierats av Allmänna Arvsfonden och hållits under oktober 2022 till september 2025. Projektet har drivits av språkrättviseföreningen Tahrir tillsammans med ABF Malmö. Projektet har hållit till i Malmö, men stödet har även innefattat resterande Skåne.
Projektet har erbjudit flerspråkigt deltagarstöd till personer som har haft någon form av funktionsnedsättning och som ej känner sig bekväma med det svenska språket. Syftet med projektet har varit att stötta och jobba med deltagare för att de ska känna till sina rättigheter i samhället och kräva dem. Detta då personer som har en funktionsnedsättning och ej känner sig bekväma med det svenska språket blir exkluderade i samhället på grund av att de ej behärskar språket och utöver det har en funktionsnedsättning.
Projektet har även hållit i kurser för tolkar i tillgänglighet- och flerspråkighetsfrågor samt simultantolkning och språkrättvisa. Utifrån vad projektet har arbetat under tre årstid har vi skapat en metod i hur en kan arbeta tillgängligt och flerspråkigt.
I denna hemsida kommer du att hitta information om de utbildningar som erbjuds till myndigheter, föreningar och tolkar avseende flerspråkighet och tillgänglighet. Det finns även information om vad du kan göra i din verksamhet för att ni ska arbeta mer tillgängligt och flerspråkigt. För att fördjupa dig i vad Olika men lika har gjort och åstadkommit under projekttiden, läs gärna vår slutrapport som du hittar här!
Är du intresserad av att boka en av utbildningarna till din verksamhet eller vill veta mer? Se våra kontaktuppgifter längst ner på sidan.
Begreppslista
Viktig definition 1: I projektet använder vi begreppet “ej bekväma med det svenska språket” till skillnad från “ej har svenska som modersmål” eller liknande definitioner. Vi välkomnar dem som ej har svenska som modersmål men också de som kan svenska, till och med är född i Sverige, men föreslår att använda annat språk för att utrycka sig bäst. Det är viktigt för oss att deltagarna ska välja det språket de känner sig mest bekväm med när de träffar oss och andra. Och med detta menar vi vilket talspråk som helst eller icke talspråk.
Viktig definition 2: När vi pratar om “flerspråkigt perspektiv” eller “flerspråkigt stöd” menar vi alla åtgärder och initiativen som en organisation tar för att språkligt tillgängliggöra sin verksamhet. Det kan handla om att anlita tolk men också att till exempel översätta informationen, rekrytera flerspråkiga frivilliga, anställa flerspråkig personal, samarbeta med flerspråkiga organisationer eller förklara utifrån neutrala exempel eller icke svenska referenser.
Viktig definition 3: När vi i projektet pratar om “tillgänglighet” menar vi alla åtgärder och initiativen som en organisation tar för att alla, oavsett funktionsvariation, ska delta i sin verksamhet. Det handlar till exempel om att delta i fysiska och digitala möte, ta del av olika sort av information, kunna kommunicera, och till och med jobba i verksamheten. För att en verksamhet ska bli 100% tillgänglig då är det bästa att utforma verksamheten från början tillsammans med de som ska medverka i det. Om detta inte är möjligt då behöver vi anpassa verksamheten utifrån de olika behoven.
Viktig definition 4: För “deltagare” menar vi projektets målgrupp, rättighetsbärare, personer med någon funktionsnedsättning som ej känner sig bekväm med det svenska språket.
Andra viktiga begrepp:
- Flerspråkigt deltagarstöd: I detta sammanhang betyder det att de insatser och aktiviteter som vi erbjuder till projektets deltagare ska finnas och användas på olika språk.
- Flerspråkig infrastruktur: I detta sammanhang betyder det att det som projektet behöver för att det ska fungera (kommunikationen, aktiviteter, möte, m.m.) ska finnas och kunna användas på olika språk.
- God tolksed: De yrkesetiska riktlinjer som tolkar förhåller sig till.
- Informell tolk: Person som tolkar utan att ha någon formell tolkutbildning, ofta anhöriga, andra närstående eller annan verksamhetens personal.
- Kontakttolkning eller platstolkning: Tolkning där tolken är på plats, fysiskt.
- On demand-tolkning: En form av distanstolkning, oftast telefontokning, där tolken behövs direkt och utan förbokning.
- Rättighetsbärare: Individ som i egenskap av att vara människa har mänskliga rättigheter.
- Simultantolkning: Tolkningen utförs samtidigt som talaren talar. Det krävs ofta trådlös utrustning som projektet ordnar med.
- Skyldighetsbärare: Den som är skyldig att se till att rättighetsbäraren får sina rättigheter tillgodosedda. Generellt staten eller de olika offentliga aktörerna såsom Region Skåne eller kommunen.
- Språkbarriärer: Det betyder hinder som finns eller sätts upp så att personer som inte delar språk inte kan kommunicera med varandra.
- Språktolk: Tolk i talade språk, till skillnad från till exempel teckenspråkstolk. När tolk och tolkning nämns i texten menas genomgående språktolk och språktolkning.
- Språkrättvisa: Det handlar om rätten att lyssna, uttrycka sig och bli förstådd på det språk en är mest bekväm med (Tahrir).
- Språkrättviseperspektiv: I detta sammanhang betyder det att organisations inställning som är grundad i språkrättvisa hjälper till att identifiera hur den kan anpassa miljöer, objekt, tjänster och kommunikationer så det kan innefatta flera personer oavsett språk.
- Språkrättvist samhälle: Det betyder att det finns och skapas flera platser där var och en ges möjlighet att uttrycka hela sin personlighet och delta på lika villkor oavsett språken den behärskar (Tahrir).
- Telefontolkning: Tolkning där tolken inte är på plats och tolkningen sker via telefon.
- Tillgänglighetsanpassat: I detta sammanhang betyder det att lokalen har renoverats och utrustats med en viss teknologi så det är lätt att nå eller använda för flera personer.
- Tolkanvändare: Den som beställt tolken och leder samtalet. Det kan handla om oss projektets personal eller tjänstepersoner vid besök av offentliga aktörer.